csütörtök, szeptember 28, 2017

Skillnaden mellan Preteritum och Perfekt

  • Tiden är slut vs. det finns resultatet nu
Jag åt frukost i morse. (tiden är slut) Jag har ätit och nu är jag mätt. (resultat nu)
  • Tiden och/eller handlingen är slut vs. Tiden och/eller handlingen är inte slut
Kalle slog Olle. (handlingen är slut) Kalle har slagit Olle idag. (tiden är inte slut)
  • Tiden och/eller handlingen är slut vs. Resultatet eller försättningen är interessant
Kalle slog Olle. (handlingen är slut) Kalle har slagit Olle och han dog. (resultatet)
 

  • Tidsordning i förfluten tid vs. Tidsordning i förhållande till "nu"
När jag hade ätit, var jag mätt. Jag har lagat mat och nu äter vi.
  • Resultatet "då" vs. Resultatet/konsekvens "nu" p.g.a. en tidigare handling
Jag hade pengar, därför att jag hade fått lön. Jag har pengar nu, därför att jag har fått lön.
 
 
Källe: http://blog.lardigsvenska.com/2010/09/skillnaden-mellan-preteritum-och.html
 
--------------------------------
PERFEKT

Man använder perfekt när man talar om obestämd tid. Perfekt har kontakt med ”nu-tid”,  det betyder att tiden inte är ”slut” som den är i preteritum.

1. Perfekt – när något fortsätter i nutid.
Ex) Zara har bott i Sverige i ett år. (och bor fortfarande)
Ex) Hon har läst svenska i åtta månader. (och läser fortfarande)

2. Perfekt – när handlingen är slut men det finns ord för nutid.
Ex) Zara har lärt sig många nya ord den här veckan.
Ex) Jag har druckit 2 koppar kaffe idag.

3. Perfekt- när tiden inte är intressant (handlingen är det viktiga)
Ex) - Ska vi dricka kaffe? – Nej, jag har redan druckit
Ex) - Var är Ali? – Han har rest till Tyskland.

4. Perfekt – med obestämt tidsord
Obestämt tidsord = några gånger, ibland, alltid, aldrig,
Ex) Jag har aldrig varit i Finland.
Ex) Har du åkt helikopter någon gång?
Ex) Har du simmat i Indiska Oceanen (någon gång) ?


PRETERITUM
är dåtid = förfluten tid. Man använder preteritum när man talar om en bestämd tid (när ? ) i det förflutna.
-kan användas med tidsadverbial för dåtid Ex; i morse, igår, förra veckan, förra året, för en stund sedan.

Men du behöver inte använda tidsadverbial, man kan ändå förstå av sammanhanget vilken tid eller förfluten tid man pratar om.
Ex) Jag har varit på Strömpilen (ingen tid = perfekt)
Där köpte jag mat och sedan drack jag en kopp kaffe på Mcdonalds. (Den tiden då jag var på Strömpilen)

• När-frågor har alltid preteritum när man frågar om en förfluten tid:
   När kom du till Sverige?
   När började andra världskriget?

• Special! Vi använder preteritum ”var” istället för presens ”är” i spontana utrop:
   Vad gott det var!
   Det var snällt av dig att hjälpa mig!
   Den här tröjan var väl snygg!  

Källa: http://iklassrummet.blogspot.se/2011/02/preteritum-eller-perfekt.html
 

hétfő, szeptember 25, 2017


Före, innan och förrän

Reuters ruta 25/4 1986
"Men hon hann inte mer än lätt skada sitt tilltänkta offer före hon själv sköts ner." Så stod det i en bildtext i tidningen häromdagen, och det är väl ett typiskt exempel på felanvänt före?
Att prepositionen före används felaktigt på detta sätt, som om den var en s.k. subjunktion, är en klassisk finlandism, som de flesta säkert erinrar sig att deras modersmålslärare har tagit upp. Men det kan vara skäl att repetera användningen av före, innan och förrän en gång till, eftersom reglerna är ganska klara.
Ordet före är alltså en preposition, vilket gör att det inte kan användas som inledning till en sats som i exemplet ovan, utan bara framför ett substantiv eller ett annat substantiviskt ord (t.ex. ett pronomen). Man kan alltså säga jag hoppas få träffa dig före första maj eller jag såg den före dig, men inte "jag hoppas få träffa dig före det blir sommar" eller "jag såg den före du kom".
När det är fråga om en sats som innehåller predikat måste man i stället som inledning använda antingen innan eller förrän. Den huvudsakliga fördelningen mellan dem är som bekant att innan används i jakande sammanhang medan förrän används i nekande satser eller satser med knappast eller liknande ord med delvis nekande innebörd.
I exempelsatsen hade det alltså varit förrän som borde ha ersatt före:   "Hon hann inte mer än lätt skada sitt tilltänkta offer förrän hon själv sköts ner."
Däremot används innan alltså i vanliga jakande satser:  "Hon hann skjuta två av sina tilltänkta offer innan hon själv sköts ner."
I dessa fall fungerar innan och förrän alltså som så kallade bisatsinledande subjunktioner av samma typ som t.ex. när och medan. Men i modern svenska kan faktiskt innan i vissa sammanhang användas som preposition, dvs. på samma sätt som före.
Det innebär att man kan säga (och skriva) t.ex. Jag tror knappast att det här blir klart innan sommaren; Du borde läsa den här boken innan din resa. Men en viss försiktighet är ändå att rekommendera. Dels är det fortfarande många som inte riktigt vill acceptera ett sådant språkbruk, dels finns det många fall där innan inte gärna kan ersätta före som tidspreposition.
***
Sammanfattningsvis kan vi än en gång se på den inledande meningen och konstatera att följande uttryck är korrekta:
Hon hann skada sitt offer innan hon själv sköts ner.
Hon hann inte skada sitt offer förrän hon själv sköts ner.
Hon hann skada sitt offer före sin död.

Slutligen är det skäl att nämna att både före och innan kan användas som prepositioner i tidsuttryck som dagen före, året innan. Inte minst i olika slag av verksamhetsberättelser där man jämför redovisningsåret med det år som föregick det är det bra att kunna variera mellan uttrycken året före, året innan och föregående år.
Mikael Reuter